Mandelblomning på Mallorca 30.1-06.02.2010

Visst hade vi drömt om mandelblomningen, sol och värme. Åtminstone bättre väder än vad det varit hemma den senaste tiden.

Mallorca är den största av öarna i ögruppen Balearerna i västra Medelhavet. Ön bjuder på mera än strand, sol och hav. Några kilometer från kusten brukar bönderna sina marker och här betar deras boskap på ängarna, detta är det egentliga Mallorca – ljusets och lugnets ö.

Gunnevi ringde litet före fem på morgonen att nu är det dåligt väder och vi borde absolut komma iväg till flygplatsen.

Vi flög med Blue1 till Barcelona. En supertrevlig personal hade dom och kapten Paukku gjorde en fin landning vid Terminal 1. Vi skulle vidare från terminal 2 och hade små problem för ingen pratade tyska eller engelska.

Vi kom iväg till Palma och väntade på våra tyska medresenärer. Solsken och värme, kunde det verkligen vara sant!

Vi checkade in på hotel Neptuno, som ligger 12 kilometer utanför centrum vid Playa de Palma. Hotellet hade både inne och utepool och ett litet gym. Vid middagen bekantade vi oss med de övriga resenärerna och programmet för söndagen gjordes upp. Jag var nog litet spänd för hur skulle det gå, språkförbistringar eller inte, men tyskarna tyckte bara att det skulle bli kul.

Jag blev nog första kvällen redan litet småförälskad i Mallorca och den underbara solnedgången.
 

Andtrax, en semester- och fiskehamn på sydvästkusten

Fornalutx, en liten ort inne i landet

Halvön Formentor, den nordligaste delen av Mallorca

Färden gick vidare mot halvön Formenta med sin underbara utsikt. Vidare mot Port de Pollenca där man gjort en konstgjord strand dit man varje år kör ny sand eftersom stranden i sig själv består av stenar. Detta är engelsmännens paradis.

Vi åkte vidare mot Alcúida med den gamla stenmuren från 300 e.Kr. och härifrån till läderfabriken i Inca.
 

Infarten till Torrent de Pareis

Torsdag morgon gick färden mot Puig Mayor, som är Mallorcas högsta berg 1445 meter över havet. Vägen slingrar sig förbi reservoarerna Panta de Cúber och Panta de Gorg-Blau. Som förbinds av en smal kanal. Vi åkte till bukten Sa Callobra via 14 kilometer serpentinvägar ett äventyr i sig med underbar utsikt. Väl nere vid stranden gick vi genom två tunnlar mot den djupa ravinen Torrent de Pareis. Vid flodbädden där ravinen vidgas finns en naturlig teater, en fantastisk plats med en strand full av småstenar, denna kan endast beskrivas med bilder.

Vi tog båten till Port Sollier och åkte vidare med spårvagn till Sollier och härifrån åkte vi tillbaks mot Palma med den smalspåriga järnvägen.
 

Vår chaufför Tonio försökte få mig att inse att malorqi är det enda rätta språket på Mallorca, varken spanska eller katalanska gäller här. Hur skulle nu jag kunna höra skillnaden, som inte kan mera spanska än Hola.

Fredag var ledig dag, alla fick göra, som dom ville, så Reiner hyrde en bil och vi åkte ut till östkusten till alla underbara bukter och vikar. Kusten ser ut, som ett sågblad och jag blev mer och mer förälskad i ön. Alla dessa Cala det ena och Cala det andra, men Portopedro var nog ändå överlägset alla andra. Hittade också ett hus just lagom för mig, priset var 2.5 miljoner euro, problemet är bara att priset inte passade fast huset i sig själv var det rätta.

Frågade Reiner var och hur bor ”infödingarna” egentligen för man såg så få ”vanliga” hus de flesta såg ut som lyxvillor. Han visste det inte heller så svaret på den frågan får ligga och pyra till nästa år.

Några ”shottar” på kvällen och vi tog farväl av den tyska gruppen för vi skulle åka hem tidigt på lördag morgon. Det hade verkligen gått bra med den mixade gruppen. Gunnevi tyckte att det var litet trist att jag skulle översätta alla vitser och litet av poängen försvinner ju alltid. Men den med tuppen på gränsen mellan Österrike och Italien måste absolut behållas, översättas och berättas. Jag älskar era hönor......

Vi flög igen hem med Blue1 från Barcelona och vilken service dom har. Jag har nog sällan träffat på så trevlig cabinpersonal.
 

Barbro